16 · 11 · 2019
“DET FAKTUM ATT VI HAR SPÅR AV RITUELLA PRAKTIKER SOM GÅR 12 000 ÅR TILLBAKA I TIDEN GER OSS EN ANTYDAN OM HUR VIKTIGA RITUALER ÄR FÖR MÄNNISKAN.”
Ritualer skapar struktur och ger en känsla av trygghet mitt i livets kaos. Men vad är en ritual och vad är inte en ritual? Verso tittar här nedan på människans behov av ritualer med några fascinerande exempel på personliga och kollektiva sådana i människornas historia.
År 1996 gjorde ett team tyska arkeologer ett anmärkningsvärt fynd i sydöstra Turkiet. Begravda i en kulle nära staden Urfa grävde de fram hundratals massiva T-formade pelare som står placerade i cirklar. Det så kallade templet består av fyra cirkulära arrangemang av T-formade monoliter sammanlänkade av väggar. De cirkulära eller ovala strukturerna varierar i storlek från 10 till 30 meter i diameter. Inristade i stenarna finns mystiska reliefer som föreställde lejon, spindlar, ormar, gamar och skorpioner bland annat. Hur användes dessa strukturer?
Detta är det äldsta kända “templet” i världen och dateras minst 12 000 år tillbaka i tiden. Om den tidsramen känns oförklarlig, tänk dig då att det första skriftspråket och Stonehenge uppkom cirka 6 000 år senare. För att inte tala om pyramiderna i Gaza som byggdes 7 000 år senare.
Den totala avsaknaden av något som liknar skrift på platsen, som skulle kunnat förklara trossystemet bakom ristningarna, har gjort dem nästan omöjliga att tyda. Arkeologer och forskare vet dock tillräckligt för att kunna göra några rimliga gissningar om vad pelarna användes till.
För det första, eftersom inga tecken på bosättningar har hittats, var platsen förmodligen inte någons hem. För det andra domineras ristningarna på pelarna av ganska läskiga varelser. Kan det vara så att de människor som bodde i området reste de T-formade pelarna för att bemästra sina rädslor?
Forskarna är eniga om att Göbekli Tepe troligen var en stor ceremoniell plats där människor samlades för forntida religiösa ritualer.
Intuitivt vet nog de flesta av oss vad en ritual är, men hur definieras en sådan? Finns det någon exakt beskrivning som kan tala om för oss vad som skiljer en ritual från t.ex. en sedvänja eller en vana?
Enligt Svenska Akademiens ordbok är ritual “noga fastlagt mönster för (viss) högtidlig akt eller förrättning särsk. om religiös sådan”.
Den definitionen hjälper oss dock inte särskilt mycket. Den är torr, för objektiv och tar bara upp vag beskrivning för att definiera en religös ritual. Mer intressant är det då att veta vad en ritual gör. Som forskaren Catherine Bell har påpekat är en ritual en manifestation av skillnad. Den bekräftar något som unikt genom reglerande handlingar på en bestämd plats. Det är dock inte handlingarna i sig som är rituella, utan hur de utformas. Att till exempel höja ett glas vin är bara en handling. Men att höja ett vinglas unisont vid ett middagsbord för att utbringa en skål är en rituell handling. Ritualer ger med andra ord ordning och mening i livets kaos och skapar en känsla av tillhörighet hos den som initieras.
Ritualer finns i överflöd i kollektiv såväl som personlig, helig såväl som icke-kyrklig form. Invigningen av OS, bröllop, begravningar, julfirande och söndagsförsamlingar i den lokala kyrkan till individuella morgonrutiner och ritualer på jobbet. En ritual kan således vara tidsmässigt lång eller kort. Att höja glaset för att skåla tar några sekunder, medan en japansk teceremoni kan pågå i upp till 4 timmar.
Ritualer är ett sätt att berätta historier och fira händelser som har särskild betydelse. Ta till exempel den 4 juli, den amerikanska nationaldagen. Just detta datum anordnas parader och fyrverkerier över hela USA till minne av undertecknandet av självständighetsförklaringen 1776. Men det är egentligen kanske mer en påminnelse om självständighet och personlig frihet, och vad det har för betydelse för den amerikanska identiteten.
På ett mer individuellt plan är handskakningen en ritual som tros ha sitt ursprung i en fredsgest som visar att handen inte bär något vapen. Dansen är en ritual med sina egna unika regler och syften beroende på kultur. Det kan vara en parningsritual men också tjäna religiösa syften.
Att dricka espresso i ett svep ståendes, när man serveras på italienska kaféer, är en ritual som signalerar att man besitter en bit unik kulturell kunskap. Men ännu viktigare är att den manifesterar en italiensk tradition och genom just denna handling bekräftar den och håller den vid liv. Vissa ritualer existerar bara som historier för oss utomstående på grund av deras hemliga natur. Som de ceremonier som sägs användas för att inviga medlemmar i hemliga sällskap, Tempelriddarorden, Frimurarna eller Yale Universitys mytomspunna Skull and Bones till exempel.
Så varför ägnar sig människor åt ritualer över huvud taget?
Psykologer har identifierat tre huvudorsaker till att vi ägnar oss åt ritualer.
Vi använder tex ritualer i vårt dagliga liv för att driva bort dåliga “influenser” eller känslor när vi känner att vi utmanar ödet. Att ta eller knacka på trä är till exempel en liten ritual för att bli av med något negativt, oavsett om vi är vidskepliga eller inte. Den fysiska gesten att knacka är ett teatraliskt sätt att oskadliggöra dåliga saker. Det är nästan som om vi slår ödet medvetslöst.
Ritualer kan vara något vi utövar för att återfå en känsla av kontroll och minska negativa känslor efter att vår värld har rasat samman, till exempel för att vi förlorat en närstående. Den här formen av ritualer fungerar genom att minska sorgen genom upprepning. Psykologer nämner fall där människor upprepar handlingar från en nära anhörig som har dött för att minska sin smärta. Det kan handla om något så vardagligt som att tvätta bilen varje dag eftersom det var vad den närstående gjorde.
Sista huvudskälet till att vi ägnar oss åt ritualer, är att rikta vår uppmärksamhet mot något som vi är tacksamma för. Personlig skönhet eller middagsritualer faller under denna kategori. Att höja ett glas vin för att skåla under middagen eller ägna sig åt personlig vård är exempel på detta.
Det blir roligt och intressant när vi tittar på de specifika personliga ritualerna inom idrott, för här kan ritualerna bli riktigt udda. Många idrottare utför nämligen ritualer för att förbereda sig inför en match eller en tävling som i sig inte har direkt anknytning till sporten i fråga.
NBA-superstjärnan LeBron James ritual är lätt att förstå. Han kastar handkrita i luften framför bordsfunktionärerna. Budskapet är: det är dags att spela. LeBrons ritual är helt klart en form av kommunikation riktad till hans fans.
Den spanske tennisspelaren Rafael Nadals ritual är ett privat sätt att samla sig på och fokusera inför en match. Han dricker alltid ur två vattenflaskor, undviker att nudda planens linjer med fötterna och kontrollerar att strumporna sitter exakt lika högt på benen. På tal om strumpor och ritualer: Serena Williams insisterar på att ha på sig samma par strumpor under hela turneringen.
Hur absurda de än verkar kan ritualer som dessa faktiskt göra en betydande positiv skillnad. Ny forskning inom psykologi visar att de ökar människors tilltro till sin egna förmåga, inspirerar till större ansträngningar och förbättrar prestationen. Personliga ritualer som är främmande för utomstående påverkar tankar, självbild och beteenden.
Skönhetsritualer är högst personliga och ibland lika udda som idrottsutövares ritualer. Audrey Hepburn förklarade till exempel att hemligheten bakom hennes perfekta hy var att “jag tvättar ansiktet fem gånger om dagen, det är allt”. Och Joan Crawford påstod att hon sköljde ansiktet 25 gånger med isvatten efter rengöring.
Skönhetsritualer kan också vara avancerade. Kleopatra VII, den mytomspunna förförerskan som styrde Egypten med ett skarpt intellekt och en stark ambition, var tidig med innovativa skönhetsrutiner. Hon visste att hennes mytomspunna skönhet var en värdefull tillgång när det gällde att göra intryck på eventuella och potentiella bundsförvanter. Det sägs att hon använde mjölk, honung och havre för att ge sin hy lyster och bibehålla sin berömda skönhet. Idag vet vi med säkerhet att dessa ingredienser är både närande för huden och antiinflammatoriska.
För vissa kan skönhetsritualer verka ytliga och slöseri med tid. Men om vi tittar på vad skönhetsritualer faktiskt kan ge oss på ett djupare plan, ser vi att de ger oss behövlig frihet och tid att återknyta kontakten med oss själva. Skönhetsritualer kan sänka tempot i livet och fungera som en ”stressreducerare”, vilket gör oss mer alerta, nöjda och glada. Och vad kan vara mer önskvärt än det idag?