28 · 05 · 2019
Blommor bär på betydelser, både var och en för sig och som en delar i en vas eller bukett. Men var har blommornas språk sitt ursprung? Lagom till bröllopssäsongen undersöker Verso Journal hur dessa naturens dyrbara juveler fick sin uttryckskraft.
"BLOMMOR ÄR BOTANISKA EMOJIS."
Blommor är fyllda med symbolik i alla kulturer. På ett sätt är de botaniska emojis som kan förmedla känslor, stämningar eller idéer.
De första kända bevisen på arrangemang av blommor för symboliska ändamål kommer från det forntida Egypten, och avbildningar av dessa går tillbaka till Gamla riket (2500 f.Kr.). Egyptierna använde stilleben av snittblommor placerade i vaser under begravningar och festligheter och som dekorationer på matborden.
Bland de blommor som användes i ceremoniella arrangemang var den blå lotus den mest populära. Den var fylld med symbolisk betydelse i det forntida Egypten, och det är lätt att förstå varför. När morgonsolens första strålar träffar den, visar den blå lotus upp ett bländande visuellt skådespel genom att öppna sina drömlikt blåtonade kronblad för att avslöja en strålande gul kalk. Vid middagstid sluter den sig till en knopp och sjunker långsamt tillbaka ner i vattnet, vilket bara förstärker dess mystiska aura. Den var en symbol för skapelse och återfödelse. Egyptierna anlade till och med sjöar och dammar för att odla den blå lotusen i.
I det antika Grekland och Rom användes blommor och örter som prydnader och dekorationer. Både grekerna och romarna var förtjusta i ekollon, ekblad, lagerblad, murgröna, lager och persilja.
Lagerbladen hade en särskild betydelse för både grekerna och romarna. Dess betydelse går tillbaka till en myt om guden Apollon och nymfen Daphne.
Apollon var förälskad i Daphne. När han en dag närmade sig henne, förvandlades hon till ett lagerträd. Detta avskräckte honom dock inte. Han omfamnade trädet, bröt av en gren och bar den som en krans. Som en sista gest förklarade han trädet heligt. På grund av Apollons beslutsamhet kom lagerbladen att symbolisera seger och status. Vinnarna av de pythiska spelen, som hölls till Apollons ära i Delfi, belönades med lagerkransar.
Ungefär samtidigt som antikens Grekland förlorade sitt kulturella inflytande i västvärlden till Rom, började kineserna utveckla sitt hantverk med blomsterarrangemang. Under den så kallade Han-eran mellan 206 f.Kr. och 220 e.Kr. blev blommor en integrerad del av den kinesiska kulturen.
Framför allt hade blommor religiös och medicinsk betydelse i kinesisk kultur. Till exempel symboliserade bambu, persikoträd och päronträd långt och evigt liv, medan granatäppelträd, tigerlilja och orkidé symboliserade fruktbarhet. Pionblomman var en vördad symbol för rikedom, lycka och adel.
"BLOMMOR BLEV TECKEN FÖR OUTTALADE KÄNSLOR OCH BERÄTTADE SMÅ HISTORIER GENOM FORM, FÄRG OCH DOFT."
Den symboliska betydelse vi idag tillskriver olika blommor är ganska ny. Medan blomsterarrangemang började omkring år 1000 e.Kr. som ett resultat av korsfarare som tog med sig okända växter hem från Mellanöstern, föddes blommornas språk under den viktorianska eran, i 1800-talets England.
Varför just där och då? Intresset för trädgårdsskötsel, blommor och växter blomstrade under denna tid. Dessutom ansågs det på grund av de strikta moraliska normerna i det viktorianska England vara olämpligt att uttrycka romantiska känslor i ord. Blommor blev därför tecken för outtalade känslor och berättade små historier genom form, färg och doft.
Genom publiceringen av blomsterordböcker som trädgårdsmästaren Henry Phillips "Floral Emblems" och illustratören Frederic Schoberls "Floral Poetry and the Language of Flowers", utvecklades de fria symboliska associationerna till ett kommunikationssystem och blommor blev en sorts botaniska emojis, presenterade i små runda buketter kallade tussie-mussies eller "pratande buketter".
Egenskaper som botanisk art, form och färg avgjorde naturligtvis till stor del vilket budskap som förmedlades. En rosa blomma betydde "Jag kommer inte att glömma dig", och en gul uttryckte romantisk avvisning. Om du ville be din älskade om tålamod inkluderade du kamomillblommor. Byt ut kamomill mot gullris, och ditt budskap var "Jag kan inte bestämma vad jag känner". Med en hyacint bad du om förlåtelse.
Till och med vilken hand du använde för att ge en bukett hade betydelse. Om du räckte över en bukett med höger hand, svarade du "ja" på ett tidigare frieri. Att ge den med vänster hand var dock ett hjärtekrossande svar, eftersom det betydde "nej".
Romantiska ord är inte alltid lätta att hitta. Kanske är det därför blommor fortsätter att fascinera oss. De har trots allt förmågan att uttrycka våra känslor samtidigt som de mildrar budskapet så att det inte framstår som alltför skarpt. När orden sviker oss, kommer blommornas parfymerade budskap till vår räddning.